Förintelsens minnesdag
är det idag och i år är det 75 år sedan koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades.
För två år sedan besökte jag tillsammans med några vänner Krakow och givetvis lägren. Jag hade bokat en guidad visning av en svensktalande guide, det var mycket värdefullt att få historian berättad när vi gick där, det var en mycket stark upplevelse, ogripbar, rysningar av obehag. Hur har något sådant kunnat ske, vad är människan kapabel till egentligen, så mycket ondska, man kan inte sluta undra.
Sägas ska att stämningen efter besöket i lägret inte var på topp snarast dämpad, alla intryck som gjorde historian levande och verklig härskade.
Jag blir berörd idag när jag hör rapporteringar och intervjuer av överlevande, vilken obeskrivlig fasa man har upplevt.
